En ettåring skapar nya förutsättningar i LSS-verksamheten

Det ESF-finansierade projektet Växtplats LSS startade hösten 2024 med ett tydligt mål: att höja kompetensen och skapa en mer jämlik, tillgänglig och hållbar LSS-verksamhet i Falun, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner. Över tusen medarbetare ska under projekttiden stärka sin yrkeskompetens, som i sin tur ska ge brukarna en mer kvalitativ och likvärdig vård och omsorg.

Den kommunala verksamheten är ofta hårt pressad och även om både viljan och behovet av utbildning finns, upplever många verksamheter och enheter att tiden inte räcker till. Därför handlar Växtplats LSS inte om att leverera själva utbildningen i sig, utan om att skapa förutsättningar för att genomföra utbildningsinsatsen. En nog så stor uppgift.

Carina Eriksson, projektadministratör och Caroline Staaf, projektledare

"Det gick så fort och plötsligt hade vi långt fler deltagare än vi kunnat drömma om så tidigt i projektet."

— Ja, helt ärligt så undrade vi vart vi skulle börja, berättar Carina Eriksson, projektadministratör i Växtplats LSS. Vi visste sen tidigare att den interna informationen kring sådana här projekt har en tendens att fastna på vägen, så vi var inställda på att ta det lugnt i början, kanske starta upp med en pilotgrupp, fortsätter Carina.

Första informationsmötet efter två veckor

Men det visade sig att oron var obefogad
— Det gick så fort och plötsligt hade vi långt fler deltagare än vi kunnat drömma om så tidigt i projektet. I flera kommuner hade man gått och väntat på att få komma i gång, så det vara förstås bara att möta upp det, berättar Caroline Staaf, projektledare för Växtplats LSS.
På andra platser tog uppstarten något längre tid då behovet av information fortfarande var stort.
— Men två veckor in i projektet hade vi vårt första informationsmöte och efter det kunde vi succesivt komma i gång i alla kommunerna, säger Caroline Staaf.

”Det gick väldigt fort”

I Borlänge kommun är Sara Bossen-Forsgren delprojektledare i sin organisation. Utöver sin ordinarie roll som utvecklare inom omsorgen, är hon den som projektleder Växtplats LSS i hela kommunens LSS-verksamhet.
— Det gick väldigt fort, vi fick information om att vi skulle vara med i projektet i slutet av september, någon vecka senare beslutades det att jag skulle vara kommunens projektledare. Den 23 oktober hade jag första mötet med Carina och Caroline på Falun Borlänge-regionen, de fångade snabbt upp vad vi behövde för att få en bra start, säger hon.

En gemensam grund för alla

Växtplats LSS bygger på Yrkesresan Funktionshinder för utförare, som är framtagen av SKR och Socialstyrelsen. Syftet med utbildningen är att alla medarbetare inom LSS – oavsett roll, utbildningsbakgrund eller erfarenhet – ska få en gemensam och kvalitetssäkrad grund. Utbildningen omfattar fem delkurser och ger fördjupad kunskap inom områden som kommunikation, pedagogik, funktionsvariationer och lagstiftning.

”Värdefullt att få reflektera över sitt jobb”

I Säters kommun har Marcus Karlsson och Lars-Åke Vejgården på Åsenbackens boende redan kommit en bra bit in i basdelen av utbildningen och är väldigt positiva.
— Det är alltid bra med utbildning och just det här är något vi har efterfrågat, berättar Lars-Åke.
Både Marcus och Lars-Åke anser att kvaliteten på utbildningen är hög och att många delar är direkt överförbara på det dagliga arbetet.
— Det är värdefullt att få reflektera över det jobb vi utför, något som vi får göra både i själva utbildningsdelen och i de uppföljande samtalen med vår delprojektledare, berättar de.

Bilden visar Lars-Åke och Marcus som jobbar på Åsenbackens boende i Säters kommun.

”Vi vill ju vara så bra som möjligt”

De anser också att de verkligen fått förutsättningarna för att genomföra utbildningen, att de fått ta sig den tid som behövs, något som normalt sett kan vara svårt.
— Vi kollegor backar upp varandra, det möjliggör det här på ett bra sätt. Sen är det förstås en förutsättning att man är intresserad, men det är vi på vår avdelning. Vi är ju här för att jobba med människor och vill ju vara så bra som möjligt för deras skull, säger Marcus.

Tydliga resultat redan första året

Växtplats LSS har precis ”firat ett år” och har redan uppnått tydliga effekter, både i verksamheterna och bland medarbetarna.
— Flera kommuner beskriver hur utbildningen skapat en ny förståelse för uppdraget och bidragit till en ökad yrkesstolthet, säger Caroline Staaf.
Sara Bossen-Forsgren i Borlänge kommun menar att projektet varit ett måste för att kunna genomföra satsningen.
— Vi hade nog inte nått dit vi gjort utan projektet. Det har gett oss riktning, struktur och energi att ta nästa steg, säger hon.

Samordnat och inkluderande

Implementeringen har krävt både engagemang och uthållighet. I början fanns utmaningar med planering, tidrapportering och att skapa förståelse för projektets omfattning. Men genom tydlig kommunikation, lokalt engagemang och ett flexibelt arbetssätt har strukturen nu satt sig.
– Många vittnar om att arbetet blivit mer samordnat och inkluderande. Att alla deltar, oavsett arbetstid eller bakgrund, skapar ett gemensamt språk i verksamheten, säger Carina Eriksson.

Tillgänglighet och delaktighet i fokus

En av projektets viktigaste framgångsfaktorer är tillgängligheten. Utbildningen har utformats så att alla ska kunna delta på lika villkor, oavsett arbetstider, språkkunskaper eller tidigare erfarenheter.
Det innebär bland annat digitala hjälpmedel, anpassade lärmiljöer och särskilt stöd för dem som är studieovana. Resultatet är att utbildningen når fler än någonsin tidigare – och att lärandet fått fäste i hela organisationen.
— Vi har verkligen hållit fast vid principen att alla ska kunna delta på lika villkor. Det är inte bara en ambition, det är något vi har gjort möjligt i praktiken, säger Caroline Staaf, projektledare för Växtplats LSS på Falun Borlänge-regionen.

Ett viktigt steg mot en mer jämlik välfärd

Många som arbetar inom LSS-verksamheten saknar formell utbildning, yrkets status är låg och personal-
omsättningen hög. Samtidigt är uppdraget komplext och kraven växande.
— Genom projektet får medarbetarna nya verktyg, ökad trygghet och bättre förutsättningar att möta varje brukare på ett professionellt och respektfullt sätt. Men projektet handlar också om att stärka yrkets attraktivitet och bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden, säger Caroline Staaf.

En satsning som gör skillnad

Växtplats LSS har under sitt första år visat att riktad kompetensutveckling kan skapa verklig förändring. Medarbetarna upplever större delaktighet, verksamheterna blir mer enhetliga och brukarna möts av ett mer kvalificerat stöd. Det är en utveckling som inte bara stärker individen och organisationen, utan också hela välfärden.
— Det här är mer än en utbildning, det är en investering. I längden gynnar det både brukarna, medarbetarna och kommunerna som arbetsgivare. Jag hoppas att man i organisationen ser att det är bra att ingå i ett sånt här projekt där det finns krav på genomförande och uppföljning. Det är då vi kan göra skillnad, säger Sara Bossen-Forsgren, delprojektledare i Borlänge kommun.

Växtplats LSS

Projektperiod: 2024–2027

Antal deltagare: 1 150 (70 % kvinnor, 30 % män)

Kommuner: Falun, Borlänge, Gagnef och Säter

Bygger på: Yrkesresan Funktionshinder för utförare

Medfinansiering: Europeiska socialfonden (ESF)

Projektägare: Falun Borlänge-regionen AB

Kontakt: Caroline Staaf, projektledare caroline.staaf@fbregionen.se