SID - Skolsamverkan i Dalarna
Projektet ”SID – Skolsamverkan i Dalarna” syftar till att fler ungdomar ska avsluta grundskolan med gymnasiebehörighet och att färre ska avbryta sina gymnasiestudier. Målgruppen är högstadieelever i tolv dalakommuner där insatserna innefattar elevcoacher, stärkt samverkan mellan skola och arbetsliv samt utveckling av processer och strukturer som bidrar till att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar.
Stärka elevers framtidstro och regionens kompetensförsörjning
SID, Skolsamverkan i Dalarna, tar sig an en av de största samhällsutmaningarna: att för många unga lämnar skolan utan gymnasiebehörighet eller hoppar av gymnasiet. I Dalarna saknar nästan var femte elev behörighet och avhoppen är många, särskilt bland elever med utländsk bakgrund, från studieovana hem och bland flickor.
Projektet riktar sig till elever i årskurs 7 till första terminen på gymnasiet i tolv kommuner. Genom elevcoacher, stärkt studie- och yrkesvägledning, bättre samverkan och ökad arbetsmarknadsanknytning ska fler elever lyckas i skolan och motiveras att fullfölja sin utbildning.
Målet är tydligt: höja gymnasiebehörigheten, minska avhoppen och bygga långsiktiga strukturer som stärker både elevernas framtidstro och regionens kompetensförsörjning.
Om Reviva
- Projekttid: 2025-2028
Finansiering
Europeiska Socialfonden (ESF) och Falun Borlänge-regionen AB.
Syfte med projektet
Projektet Reviva syftar till att implementera, utveckla, stödja och utvärdera utvalda initiativ i Falu kommun, Borlänge kommun, Gagnefs kommun och Säters kommun, med särskilt fokus på kvinnodominerade arbetsplatser. Projektet har sin utgångspunkt i att stärka friskfaktorer samt minska ohälsan och sjukfrånvaron i dessa organisationer. Processtöd, samverkan, transparens och erfarenhetsutbyten kommunerna emellan innebär att man vid projektets slut har testat och utvärderat fyra olika metoder och
tillvägagångssätt, vilka har sin grund i både ett risk- och friskfaktororienterat arbetssätt.
Mer om projektet
SID, Skolsamverkan i Dalarna, är ett utvecklingsprojekt med medfinansiering från EU som under tre år (2025-09-01 – 2028-08-31) drivs av Falun-Borlänge- regionen i samverkan med de kommuner som är delaktiga i projektet.
Målgruppen är elever från årskurs sju till och med första terminen på gymnasiet, 13-16 år i kommunerna Avesta,
Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Smedjebacken, Säter, Vansbro och
Älvdalen. Insatser kommer att göras för hela klasser samt individuellt för elever som riskerar att inte klara
behörighet till gymnasiet eller som riskerar att hoppa av skolan.
I Dalarna saknar cirka 18 procent av eleverna gymnasiebehörighet, och många avbryter även gymnasiet i förtid. Särskilt utsatta är elever med utländsk bakgrund, elever från studieovana hem samt flickor, som på senare år fått försämrade resultat. Skillnaderna mellan skolor är stora och samverkan mellan skola, socialtjänst och arbetsliv är ofta otillräcklig.
Konsekvenserna är omfattande: unga riskerar arbetslöshet, ohälsa och utanförskap, skolorna blir reaktivt belastade och samhället tappar nödvändig kompetens. Projektet vill vända utvecklingen genom insatser på individ-, organisations- och samhällsnivå.
Målgruppen är elever i årskurs 7 till första terminen på gymnasiet i tolv kommuner. Särskilt fokus läggs på grupper med ökad risk för skolmisslyckanden. Centrala metoder är elevcoacher som bygger relationer och stärker motivation, utvecklad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, samt ökad arbetsmarknadsanknytning genom samarbete med Arbetsmarknadskunskap.
Projektet ska också stärka strukturer för samverkan, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande, samt underlätta övergången mellan högstadium och gymnasium. Arbetet vilar på forskning och beprövad erfarenhet, där relationer, motivation och känslan av att lyckas är avgörande för att förebygga avhopp.
Sammanfattningsvis är målet att fler elever ska nå gymnasiebehörighet, färre avbryta gymnasiet och att skolorna ska utveckla långsiktiga arbetssätt som främjar jämlikhet, jämställdhet och kompetensförsörjning – vilket bidrar till ett starkare samhälle.
Denise Henry
Projektledare