Nyhetsbrev Reviva – Falun Borlänge-regionen

Nyhetsbrev, Reviva – juni 2026

Snart har vi sprungit den första milen.

Sommaren står för dörren, förutom semester och varma dagar (hoppas vi i alla fall) , betyder det också att Reviva snart har sprungit sin första mil. I september har vi varit igång ett år och det har verkligen hänt massor i projektet och ute i kommunerna.

Jag är oerhört imponerad av den framfart projektmedarbetarna har och på det sätt alla inblandade har formerat sig för att vi ska nå framgång. Stort tack till er alla!

Nu går projektteamet på Falun Borlänge-regionen in i höstplaneringen. Innan dess vill vi berätta lite om hur Reviva fortskrider och förstås önskar er alla en riktigt skön och härlig sommar!

/Malin Jonsson, projektledare Reviva

Varför behövs ett projekt som Reviva?

Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige. Särskilt stor är ökningen av stressrelaterad psykisk ohälsa, som står för en betydande del av sjukfrånvaron och som ofta leder till långa sjukskrivningsperioder. För kvinnor är utmaningen särskilt tydlig. Inom välfärdssektorn – vård, omsorg och skola – återfinns många av de yrken som har högst sjukfrånvaro och där arbetsmiljön upplevs som mest belastande.

Forskning och erfarenhet visar samtidigt att sjukfrånvaro sällan kan förklaras av individen ensam. Försäkringskassans lägesrapport visar att nästan nio av tio personer som varit långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa upplever att arbetet har bidragit till deras sjukskrivning. Vanliga orsaker är hög arbetsbelastning, bristande återhämtning, konflikter eller andra arbetsmiljöproblem.

Samtidigt vet vi att lösningarna inte finns i enskilda friskvårdsinsatser eller individuella åtgärder. Magnus Åkerströms forskning visar att många arbetsmiljöinsatser fortfarande riktas mot individen, trots att problemen ofta är organisatoriska. För att nå verklig och hållbar förändring behöver arbetsplatser arbeta med orsakerna bakom ohälsan – hur arbetet organiseras, hur resurser fördelas, hur chefer får stöd och vilka förutsättningar som finns för ett hållbart arbetsliv.

Forskningen pekar också på att första linjens chefer ofta har ett stort ansvar för arbetsmiljön men saknar tillräckligt med tid, stöd och handlingsutrymme för att genomföra de förändringar som behövs. När arbetsmiljöfrågor trängs undan av akuta verksamhetsfrågor riskerar problemen att bestå eller växa över tid.

Det är här Reviva kommer in. Projektet bygger på kunskapen att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete måste ske på flera nivåer samtidigt. Genom att stärka chefers och organisationers förmåga att identifiera risker, analysera orsaker och genomföra långsiktiga förbättringar skapas bättre förutsättningar för både hälsa, trivsel och verksamhetsutveckling. Målet är inte bara att minska sjukfrånvaron, utan att skapa arbetsplatser där människor kan må bra, utvecklas och vilja stanna kvar över tid. Ett hållbart arbetsliv är ingen sidofråga. Det är en förutsättning för att kommunerna även i framtiden ska kunna attrahera, behålla och utveckla den kompetens som välfärden behöver.

Källor: Försäkringskassan, Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv – Lägesrapport 2026:1 samt Magnus Åkerström, Chefens roll i ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete (Institutet för stressmedicin/Västra Götalandsregionen, 2025).

Reviva i Borlänge, Falun, Gagnef och Säter

Arbetet med Reviva är i full gång i våra samarbetskommuner. Genom dialog, delaktighet och gemensamt lärande växer arbetssätt fram som stärker arbetsmiljö och hälsa – med en tydlig ambition att bli en naturlig del av vardagen.

Arbetet med Reviva pågår i Borlänge, Falun, Gagnef och Säters kommuner. Alla befinner sig i olika faser, men med en gemensam riktning; Att utveckla hållbara arbetssätt för arbetsmiljö och hälsa där delaktighet och dialog är centrala delar. Under våren har mycket fokus legat på att skapa en gemensam förståelse för nuläget och att involvera verksamheterna i arbetet. Genom intervjuer, dialoger och gemensamma samtal har både styrkor och utvecklingsområden blivit tydligare, vilket har bidragit till en bredare bild av hur arbetsmiljön upplevs och vad som behöver stärkas framåt.

"Vi har genomfört intervjuer med chefer och haft dialoger i arbetsgrupper för att fånga upp både utmaningar och friskfaktorer i organisationen."

Samtidigt pågår en introduktion av arbetssättet, där chefer, skyddsombud och andra nyckelpersoner involveras alltmer aktivt för att skapa en gemensam bild av mål, innehåll och genomförande. I vissa verksamheter har arbetet redan börjat omsättas i praktiken, till exempel genom att arbeta med friskfaktorer. Det märks bland annat genom ökad återkoppling i vardagen, tydligare kommunikation och satsa på det som går att påverka. Parallellt pågår ett arbete där flera enheter arbetar med olika inriktning beroende på behov, från aktiviteter på organisatorisk nivå till mer konkreta insatser i arbetsgrupper tillsammans med chef. Fördjupningen i friskfaktorerna upplevs som både givande och utvecklande, med en förhoppning om att skapa en gemensam plattform för fortsatt dialog kring arbetsmiljöfrågor.

"Det beskrivs mer återkoppling och beröm mellan medarbetare i vardagen, ett ökat fokus på det som är påverkbart och tydligare kommunikation."

En tydlig framgångsfaktor är det engagemang som finns i verksamheterna. Möjligheten att bidra med sina perspektiv lyfts som värdefull. Arbetet har synliggjort styrkor som god kollegial sammanhållning och en vilja att utveckla både arbetssätt och arbetsmiljö tillsammans. Även det nära samarbetet mellan HR, chefer, skyddsombud och medarbetare beskrivs som avgörande – särskilt när det kombineras med struktur och en tydlig inriktning. Att arbeta stegvis, där olika enheter går in i projektet i olika faser, skapar också utrymme för lärande och möjliggör anpassningar längs vägen. Samtidigt märks positiva signaler på övergripande nivå, som exempelvis minskad sjukfrånvaro, även om det inte går att dra direkta kopplingar till enskilda insatser.

"Fokus i denna fas är att skapa en gemensam bild av projektets innehåll, mål och arbetssätt."

Det finns också utmaningar. I flera verksamheter råder ett högt arbetstryck, vilket gör det svårt att avsätta tid för utvecklingsarbete. Uppstartsfasen kan upplevas som intensiv, och i vissa delar av organisationen finns en förändringströtthet kopplat till att många initiativ pågår parallellt. Att få mötestid och utrymme att räcka till, samtidigt som arbetet behöver hållas levande över tid, är en återkommande fråga. Trots detta beskrivs arbetet i stora delar som positivt och framåtriktat, med ett högt engagemang och en vilja att fortsätta utveckla arbetet.

"Det är ett spännande och givande arbete där vi fördjupar oss i friskfaktorerna och hur de kan appliceras i arbetsgruppen och i verksamheten."

Under resten av 2026 läggs tonvikten på att fördjupa arbetet och skapa förutsättningar för långsiktighet. Det handlar om att integrera arbetssätten i verksamheterna, fortsätta utveckla dialogen och stärka det gemensamma fokuset på det som bidrar till hälsa och ett hållbart arbetsliv. I vissa delar planeras också en genomlysning för att avgöra om fler enheter ska anslutas till arbetet. Sammantaget finns en tydlig gemensam ambition - att Reviva inte ska bli ett projekt vid sidan av, utan ett arbetssätt som blir en naturlig del av det dagliga arbetsmiljöarbetet. Det starka engagemanget, tillsammans med samverkan och lärande, ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet.

Undrar du över något, kontakta Malin!

malin.jonsson@fbregionen.se
076-8653397