Kommuner inspirerar och lär av varandra i projektet Reviva

I Falu kommun är det förskolan som står i fokus för Reviva. Omkring 470 medarbetare omfattas av satsningen och en viktig del av arbetet har sedan starten varit Friskfaktorlabbet – ett verktyg för att tillsammans undersöka och utveckla sådant som bidrar till en god arbetsmiljö. Nu finns ett intresse för att arbeta med Friskfaktorlabbet även inom sociala sektorn i Säters kommun. Som en del i förberedelserna bjöds Johan Tirus, projektmedarbetare för Reviva i Falu kommun, in för att berätta om erfarenheterna hittills. 

Börja inte för snabbt

En av Johans viktigaste lärdomar från Falun är att inte ha för bråttom att komma till själva verktyget. Innan arbetsgruppen börjar skatta sina friskfaktorer behöver det finnas en gemensam förståelse för varför arbetet görs och vad det ska leda till. 

– Hade jag fått tänka helt fritt hade jag lagt jättemycket tid på förankring. Prata om fördelar och risker och om hur vi ska lägga upp arbetet. Försök att grunda så gott det går innan ni gör skattningen, säger Johan. 

I Falu kommun har chefer och skyddsombud gått en gemensam utbildning innan arbetet tagits vidare till respektive förskola. Där har medarbetarna fått skatta vad som redan fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Utifrån resultatet har arbetsgrupperna tillsammans valt vilka friskfaktorer de vill fokusera på. 

Från ord till konkreta betenden

Men att bestämma sig för att exempelvis bli bättre på kommunikation räcker inte. En central del i arbetet är att översätta friskfaktorerna till konkreta beteenden; Vad ska vi faktiskt göra annorlunda i vår vardag? Just det har blivit en av de tydligaste lärdomarna i Falun. 

Johan Tirus i Falu kommun har gått igenom ett 40-tal handlingsplaner från förskolorna och sett hur stor skillnad formuleringarna kan göra. Att skriva att medarbetarna ska vara exempelvis ”mer lyhörda” eller ”mer engagerade” låter bra, men lämnar stort utrymme för tolkning. Bättre är att beskriva vad människor faktiskt ska göra eller säga, när det ska ske och hur ofta. Då blir beteendet möjligt både att genomföra och att följa upp. 

– Om vi säger att vi ska vara mer lyhörda behöver vi fråga oss: Hur visar vi det i handling? Hur kommer det att märkas i det vi gör eller säger? säger Johan.

Redan positiva resultat i Falun

När Falu kommun följde upp arbetet efter vårterminen syntes flera positiva tecken. Många förskolor hade valt att arbeta med friskfaktorn kommunikation och återkoppling. I uppföljningen beskrev deltagarna bland annat bättre koll på kommunikationskanaler, förbättrad kommunikation och mer positiv feedback mellan kollegor. Johan såg också en förskjutning i samtalen: mindre fokus på sådant som arbetsgruppen inte kan påverka och mer på lösningar och det egna förhållningssättet på arbetsplatsen. 

Även när medarbetarnas upplevelser följdes upp utifrån riktning, kompetens, möjlighet och motivation var bilden övervägande positiv. De flesta upplevde att syftet med arbetet var tydligt och att man, trots den relativt korta tiden, upplevde viss skillnad i arbetsvardagen. Samtidigt fanns en återkommande önskan om mer tid för arbetet och för gemensam reflektion.

Nu tar Säter arbetet vidare

För Säters del är utbildningsdagen startpunkten för ett bredare arbete. Tanken är att chefer och skyddsombud ska få kunskap om friskfaktorer och Friskfaktorlabbet för att sedan arbeta vidare tillsammans med medarbetarna ute i verksamheterna. Arbetet sker inom Reviva, men ambitionen sträcker sig längre än själva projekttiden. 

Intresset för Friskfaktorlabbet har vuxit fram under våren. En viktig utgångspunkt har varit de samtal som Anja Lenner, som tills nyligen haft rollen som projektmedarbetare för Reviva i Säter, haft med medarbetare ute på arbetsplatserna. 

– Jag har försökt ha ingången; Vad är det som fungerar bra? Det är jätteviktigt att prata om de bitarna också. Och det finns jättemycket i Säters kommun och sociala sektorn som fungerar bra, säger Anja. 

Det betyder inte att problem eller hög sjukfrånvaro ska lämnas åt sidan. Säter arbetar på organisations-, grupp- och individnivå och ser att olika delar kan behöva olika insatser. Friskfaktorlabbet kan bli ytterligare ett sätt att arbeta med grupper där det finns utmaningar – genom att samtidigt rikta blicken mot det som fungerar och går att påverka. 

– Vi måste fokusera på det friska i stället för att bara tänka på det sjuka. Det sjuka finns och det måste vi också hantera. Men vad händer när vi hela tiden pratar om det som är fel, dåligt och inte fungerar och sådant som vi inte kan påverka, säger Anja.

Viktigt med information

För Helena Andersson, som tar över som projektledare när Anja går vidare till en ny tjänst, blir en viktig uppgift att se till att kunskapen når längre än till dem som deltog under utbildningsdagen.

– Det räcker inte med dem som sitter här. För att det ska fungera måste alla medarbetare få information och kunskap om friskfaktorer, vad det är och varför vi arbetar med dem. Jag tror att informationen behöver komma från flera håll – både från mig och från cheferna, säger Helena.

"Snor och glor"

Att Säters kommun nu kan bygga vidare på erfarenheterna från Falu kommun är samtidigt en del av tanken med Reviva. Kommunerna har valt delvis olika vägar i projektet, men kan använda varandras erfarenheter när arbetssätten utvecklas. Eller som Anja uttrycker det:

– Det är också ett led i Reviva, att vi hjälps åt och glor och snor.

Ska leva vidare efter Reviva

En erfarenhet från Falu kommun, som Säters kommun tar med sig, är också att anpassa ambitionsnivån efter verksamhetens förutsättningar. Hellre några få tydliga beteenden som faktiskt hinns med än omfattande handlingsplaner som blir svåra att omsätta i vardagen.

Arbetet behöver också så långt det är möjligt byggas in i möten, rutiner och arbetssätt som redan finns, med målet att friskfaktorer ska bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. 

– Arbetsmiljö är en enormt viktig fråga som måste få plats. Den ska finnas hela tiden. Det är inget projekt i sig, säger Johan Tirus.

Och just där möts Faluns erfarenheter och Säters ambition. Arbetet startar inom Reviva – men det som fungerar ska kunna leva vidare långt efter att projektet är avslutat.